top of page

Forskningen

Många gravida upplever någon grad av rädsla och oro inför att föda barn, och för omkring 15-20% är rädslan så pass stark att den upplevs som svår att hantera på egen hand. Andra är så pass rädda för att föda att de inte vågar bli gravida.

 

Sverige har på många sätt kommit lång i stödet till gravida med förlossningsrädsla. Att vara förlossningsrädd är ett erkänt fenomen och det finns stöd och hjälp att få inom mödra- och förlossningsvården. Trots detta finns det fortfarande relativt lite forskning om olika insatser vid förlossningsrädsla. Det är därför inte möjligt att utifrån vetenskapliga studier få någon tydlig vägledning kring vilka insatser som bör erbjudas och hur dessa ska vara utformade.

 

För att nyutvecklade interventioner ska bli så användbara som möjligt, är det av största vikt att utvecklingen sker i nära samråd med de tänkta användarna. Om interventionen inte känns okej för de som ska använda den, spelar det egentligen ingen roll hur effektiv den är. Den forskningsstudie som just nu pågår handlar därför om att ta fasta på hur förstföderskor utan uttalad förlossningsrädsla, personer med förlossningsrädsla samt hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med att ge stöd vid förlossningsrädsla, ser på användandet av VR i detta syfte. Vi frågar hur dessa grupper ser på den potentiella nyttan med att använda VR, och hur de tycker att materialet bör utformas och användas. De första intervjuerna genomfördes innan VR-materialet filmades och de senare intervjuerna genomfördes i samband med redigering och slutredigering. 

 

Forskningsprojektet Virtual Reality som förlossningsförberedelse? Användarnas perspektiv på design och nytta genomförs vid Mittuniversitetet och har godkänts av Etikprövningsmyndigheten (Dnr 2022-05817-01). Huvudansvarig forskare är Elisabet Rondung, universitetslektor och leg. psykolog. I forskargruppen medverkar också Elin Ternström, leg. barnmorska och universitetslektor vid Högskolan Dalarna.

Kontakt: elisabet.rondung@miun.se.

FORSKNIN.jpg
bottom of page